CBAM – Ett nytt verktyg för hållbara värdekedjor

Det som tidigare var en lucka har nu blivit en risk: koldioxidkostnader följer produkten, oavsett var den tillverkas. En av dagens mest omvälvande initiativ är EU:s Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM) – ett klimatpolitiskt verktyg som sätter ett pris på koldioxidutsläpp från importerade varor. CBAM är mer än en teknisk justering; det är ett paradigmskifte som påverkar företagsstrategier, leverantörsrelationer och hållbarhetsarbete i grunden.

CBAM – vad är det och varför är det viktigt?

CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) är en EU-regel som innebär att företag måste betala för koldioxidutsläppen som uppstår vid produktion av vissa varor utanför EU. Syftet är att förhindra att företag flyttar sin produktion till länder med svagare klimatregler och att skapa rättvisa konkurrensvillkor.

CBAM är EU:s svar på problemet med så kallat koldioxidläckage – när företag flyttar produktion för att undvika klimatrelaterade kostnader. Ett exempel är ett företag som tillverkar stålprodukter och överväger att flytta sin fabrik utanför EU för att slippa koldioxidskatter. Genom att kräva att importörer betalar för utsläppen från produktionen av vissa varor utanför EU skapar CBAM en mer jämlik konkurrens mellan europeiska och utomeuropeiska producenter.

Från och med 1 januari 2026 omfattar CBAM bland annat:

• stål

• aluminium

• cement

• gödningsmedel

• elektricitet

• väte

Importörer måste köpa CBAM-certifikat motsvarande de inbäddade utsläppen från produktionen av dessa varor.

CBAM-rapportering för företag under övergångsperioden fram till slutet av 2025

Kvartalsvisa CBAM-rapporter ska innehålla:

• mängden importerade varor

• inbäddade utsläpp (direkta och indirekta)

• eventuellt koldioxidpris som redan betalats i ursprungslandet

Enligt EU:s förenklade CBAM-förordning (EU) 2025/2083 måste företag rapportera i CBAM-registret vid inköp av CBAM-klassade varor som överstiger gränsen på 150 euro per sändning (artikel 23 i rådets förordning (EG) nr 1186/2009).

CBAM-rapporteringskrav efter 1 januari 2026

Företag måste:

• lämna in en årlig CBAM-deklaration senast 30 september året efter (första gången 2027 för år 2026)

• köpa och överlämna CBAM-certifikat motsvarande de inbäddade utsläppen

• följa den nya de minimis-undantag där importörer med ≤ 50 ton/år av CBAM-varor är undantagna från rapportering och certifikatkrav

CBAM vs. EU ETS – så förhåller de sig till varandra

EU ETS (EU:s utsläppshandelssystem) är en intern koldioxidprissättning för företag inom EU. Branscher som stål, cement och aluminium måste köpa utsläppsrätter som täcker deras CO₂-utsläpp inom EU.

CBAM fungerar på liknande sätt, men för importerade varor. Utländska producenter möter därmed samma koldioxidkostnad som företag inom EU, vilket motverkar koldioxidläckage.

Enkelt uttryckt:

• ETS = betala för utsläpp från varor producerade inom EU

• CBAM = betala för utsläpp från varor importerade till EU

Möjligheter och utmaningar för företag

CBAM i ett globalt sammanhang

CBAM har även geopolitiska konsekvenser. Länder som Indien, Kina och USA har uttryckt oro för att åtgärden kan påverka handelsrelationer och skapa nya handelshinder. Samtidigt pågår förhandlingar om att inkludera nationella koldioxidprissystem i CBAM, vilket kan minska dubbelbeskattning och främja internationellt samarbete.

Företag kan se CBAM som en administrativ börda – eller som en motor för förändring. För de som vill ligga i framkant inom hållbarhet erbjuder CBAM möjligheten att visa ansvarstagande, stärka sin konkurrenskraft och bidra till en mer rättvis och klimatsmart global handel.

Är du nyfiken på hur CBAM påverkar ditt företag? Hör gärna av dig så hjälper vi dig vidare.